
Grundläggande hälsokontroll med blodprover för viktiga kroppsfunktioner.
Totalt testar vi 31 olika hälsomarkörer. Vi mäter även vikt, längd, blodtryck, puls och syremättnad vid alla våra hälsokontroller
Hemoglobin (blodvärde), EPK, EVF, LPK, TPK, MCV, MCH och MCHC.
Analyserar blodets celler för att upptäcka anemi och andra blodsjukdomar.
Leukocyter, neutrofiler, lymfocyter, monocyter, eosinofiler, basofiler
Utvärderar immunförsvarets funktion och upptäcker infektioner.
HDL, LDL, Triglycerider, T-kolesterol, HDL/LDL-kvot, Non-HDL-kolesterol
Bedömer risk för hjärt- och kärlsjukdomar genom analys av blodfetterna.
HbA1c
Upptäcker och övervakar diabetes genom mätning av långtidsblodsocker.
TSH och T4
Upptäcker sköldkörtelrubbningar som kan påverka ämnesomsättningen.
Folsyra (B9) och B12-kobalamin
Bedömer kroppens vitaminstatus för att identifiera eventuella brister.
ALAT och ASAT
Identifierar leverskador och sjukdomar genom analys av leverenzym.
Kreatinin, eGFR, natrium och kalium
Bedömer njurfunktion och elektrolytbalans i kroppen.
Ferritin
Indikerar järnbrist genom analys av järndepåer i blodet.
Din hälsa i fokus – en enkel och effektiv hälsokoll för alla.
Sköldkörtel
Hjärta, kärl, blodvärden och immunförsvaret
Diabetes, lever, njurar och elektrolyter
Vitaminer och järn
B12 -Kobalamin
B9 - Folsyra
Ferritin - Järndepåer
Din hälsa i fokus – en enkel och effektiv hälsokoll för alla.
Hormoner och inflammation
Sköldkörtel
Hjärta, kärl, blodvärden och immunförsvaret
Diabetes, lever, njurar och elektrolyter
Prostata
Vitaminer och järn
Din hälsa i fokus – en enkel och effektiv hälsokoll för alla.
Hormoner och inflammation
Sköldkörtel
Hjärta, kärl, blodvärden och immunförsvaret
Diabetes, lever, njurar och elektrolyter
Prostata
Vitaminer och järn
Du har alltid möjlighet att boka en uppföljningstid hos våra läkare för att diskutera dina resultat och nästa steg i din hälsoplan.

Blodstatus är en analys av blodets sammansättning och funktion. Vi undersöker hemoglobin, röda blodkroppar och blodplättar för att bedöma syretransport och koagulation. Testet kan ge viktig information om blodbrist, infektioner och blodets allmänna hälsa.
Hemoglobin (Hb) är ett protein i de röda blodkropparna som transporterar syre i kroppen. Det ger blodet dess röda färg och möjliggör syreleverans till organ och vävnader. Hemoglobinvärdet visar blodets förmåga att transportera syre.
EPK mäter antalet röda blodkroppar i blodet. Röda blodkroppar transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Värdet används för att bedöma blodets syretransportförmåga. Det är en viktig del av en blodstatusanalys.
EVF visar hur stor andel av blodet som utgörs av röda blodkroppar. Det kallas också hematokrit och anges i procent. Värdet används för att bedöma blodets syretransportförmåga. Det är en viktig del av blodstatus och analyseras vid misstanke om blodbrist eller förändrad blodvolym.
TPK mäter antalet blodplättar i blodet. Blodplättar är viktiga för blodets koagulation och sårläkning. Värdet används för att bedöma blodets förmåga att stoppa blödningar.
MCV visar den genomsnittliga storleken på de röda blodkropparna. Värdet anges i femtoliter (fL) och är en del av blodstatus. Det används för att bedöma blodets syretransport och klassificera olika typer av blodbrist. MCV är viktigt vid utvärdering av blodets kvalitet och funktion.
MCH visar den genomsnittliga mängden hemoglobin i en röd blodkropp. Värdet anges i pikogram (pg) och är en del av blodstatus. Det används för att bedöma blodets syretransportförmåga. MCH hjälper till att analysera blodbrist och andra blodsjukdomar.
MCHC visar hur mycket hemoglobin de röda blodkropparna innehåller i förhållande till deras storlek. Värdet anges i gram per liter (g/L) och är en del av blodstatus. Det används för att bedöma blodets syretransportförmåga. MCHC hjälper till att analysera blodbrist och andra blodsjukdomar.
mmunförsvaret består av vita blodkroppar, även kallade leukocyter, som skyddar kroppen mot infektioner. De identifierar och bekämpar bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Antalet leukocyter i blodet kan ge viktig information om immunförsvarets status och eventuella pågående infektioner eller inflammationer.
Leukocyter, eller vita blodkroppar, är en samlingsbenämning för de celler i blodet som utgör en viktig del av immunförsvaret. De hjälper kroppen att bekämpa infektioner genom att identifiera och oskadliggöra bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Leukocyter delas in i olika typer, där varje grupp har en specifik funktion i immunförsvaret. Antalet och fördelningen av dessa celler i blodet kan ge viktig information om kroppens immunstatus och eventuella sjukdomstillstånd.
Neutrofiler är den vanligaste typen av vita blodkroppar och en viktig del av immunförsvaret. De fungerar som kroppens första försvarslinje genom att snabbt reagera på infektioner och bekämpa bakterier och svampar. Neutrofiler rör sig till infekterade områden, där de oskadliggör smittämnen genom att omsluta och bryta ner dem. Antalet neutrofiler i blodet kan ge information om pågående infektioner, inflammationer eller andra sjukdomstillstånd.
Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som spelar en central roll i immunförsvaret. De finns i blodet, lymfan och lymfkörtlarna och är viktiga för att skydda kroppen mot virus, bakterier och andra skadliga ämnen. Det finns två huvudtyper: B-lymfocyter, som producerar antikroppar, och T-lymfocyter, som direkt bekämpar infekterade celler. Lymfocyternas nivå i blodet kan ge viktig information om immunförsvarets funktion och kroppens förmåga att bekämpa sjukdomar.
Monocyter är en typ av vita blodkroppar som hjälper immunförsvaret att bekämpa infektioner och främja läkning. De cirkulerar i blodet och omvandlas till makrofager när de når vävnader, där de bryter ner bakterier, virus och skadade celler. Monocyter spelar också en viktig roll i att reglera inflammation och aktivera andra delar av immunförsvaret. Deras nivå i blodet kan ge information om pågående infektioner, inflammationer eller immunologiska sjukdomar.
Eosinofiler är en typ av vita blodkroppar som främst är involverade i kroppens försvar mot parasiter och allergiska reaktioner. De finns i blodet och vävnader och aktiveras vid infektioner, allergier och inflammatoriska sjukdomar. Eosinofiler frisätter ämnen som kan bekämpa inkräktare men kan också bidra till inflammation vid överaktiva immunsvar. Förhöjda nivåer kan ses vid allergier, astma och vissa infektioner, medan låga nivåer oftast saknar klinisk betydelse.
Basofiler är en typ av vita blodkroppar som är involverade i allergiska reaktioner och immunförsvarets svar på inflammation. De innehåller histamin och andra ämnen som frisätts vid kontakt med allergener, vilket kan orsaka svullnad och rodnad. Basofiler spelar också en roll i kroppens försvar mot vissa infektioner och hjälper till att reglera immunsystemets reaktioner. Deras nivå i blodet är vanligtvis låg men kan öka vid allergiska tillstånd, inflammatoriska sjukdomar och vissa blodsjukdomar.
Hjärt- och kärlsystemet består av hjärtat, blodkärlen och blodet som cirkulerar i kroppen. Det ansvarar för att transportera syre, näringsämnen och hormoner till kroppens organ samtidigt som det avlägsnar avfallsprodukter. Blodtryck, kolesterolnivåer och andra blodmarkörer kan ge viktig information om hjärtats och kärlens hälsa.
Total kolesterol är den sammanlagda mängden av alla kolesteroltyper i blodet, inklusive LDL (det “onda” kolesterolet), HDL (det “goda” kolesterolet) och andra fetter. Det är en viktig markör för hjärt-kärlhälsa och används för att bedöma risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. En balanserad nivå av total kolesterol är viktig för kroppens cellfunktion och hormonproduktion.
HDL kallas ofta det “goda” kolesterolet eftersom det hjälper till att transportera bort överskott av fett från blodkärlen till levern för nedbrytning. Höga nivåer av HDL anses skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, medan låga nivåer kan öka risken för åderförkalkning. Ett bra HDL-värde bidrar till en balanserad kolesterolprofil och en hälsosam blodcirkulation.
LDL kallas ofta det “onda” kolesterolet eftersom det transporterar kolesterol från levern ut till kroppens celler och blodkärl. Höga nivåer av LDL kan leda till inlagring av fett i kärlväggarna, vilket ökar risken för åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke. Att hålla LDL-nivåerna låga är viktigt för att bevara en god hjärt-kärlhälsa.
Triglycerider är en typ av fett som lagras i kroppen och används som energikälla. De cirkulerar i blodet och kommer från kosten, särskilt från fet och kolhydratrik mat. Förhöjda nivåer av triglycerider kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och är ofta kopplade till övervikt, högt blodsocker och låg fysisk aktivitet. En hälsosam livsstil med balanserad kost och motion hjälper till att hålla triglyceridnivåerna på en normal nivå.
LDL/HDL-kvot är förhållandet mellan det “onda” LDL-kolesterolet och det “goda” HDL-kolesterolet. Kvoten används för att bättre bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom än enskilda kolesterolvärden. En låg kvot innebär att HDL balanserar LDL och minskar risken för åderförkalkning, medan en hög kvot kan tyda på ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Non-HDL-kolesterol är ett mått på alla typer av kolesterol i blodet som inte är HDL (det “goda” kolesterolet). Det inkluderar LDL (det “onda” kolesterolet), VLDL (mycket låg densitet lipoprotein) och andra lipoproteiner. Non-HDL-kolesterol anses vara en mer exakt markör för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar än total kolesterol, eftersom det tar hänsyn till både de skadliga och potentiellt farliga kolesteroltyperna.
Diabetes är en kronisk sjukdom som påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockernivån. Den uppstår när bukspottkörteln producerar för lite insulin eller när kroppen har nedsatt känslighet för insulin, vilket leder till förhöjda blodsockernivåer. Långvarigt högt blodsocker kan skada blodkärl, nerver och organ, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, njursjukdom och synproblem. Blodsocker mäts genom fasteglukos eller långtidssockret HbA1c för att bedöma risken eller diagnostisera diabetes.
HbA1c visar genomsnittlig blodsockernivå under de senaste 2–3 månaderna. Det används för att diagnostisera och följa upp diabetes samt bedöma blodsockerkontrollen över tid. Ett förhöjt HbA1c-värde tyder på att blodsockret varit högt under en längre period, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, nervskador och andra komplikationer.
Sköldkörteln är en körtel i halsen som producerar hormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning, energi och temperatur. Obalans i sköldkörtelhormoner kan leda till antingen en överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) eller en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos). Blodprover som TSH och T4 används för att bedöma sköldkörtelns funktion och upptäcka eventuella avvikelser.
TSH är ett hormon som produceras av hypofysen. TSH stimulerar sköldkörteln att frisätta hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som deltar i att reglera kroppens ämnesomsättning.
Fritt T4 (tyroxin) är ett sköldkörtelhormon som reglerar ämnesomsättningen i kroppen. Det är den aktiva formen av T4 som cirkulerar i blodet och påverkar energiomsättning, temperatur och organfunktion. Värdet används tillsammans med TSH för att bedöma sköldkörtelns funktion och upptäcka eventuella hormonella obalanser.
Vitaminer är nödvändiga för kroppens funktion och bidrar till energiomsättning, immunförsvar och cellernas välmående. De behövs i små mängder men har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Brist eller obalans kan påverka olika kroppsfunktioner och leda till symtom som trötthet, nedsatt immunförsvar eller försämrad återhämtning. Blodprov kan hjälpa till att identifiera eventuella brister och ge en bättre förståelse för kroppens näringsstatus.
Kobalamin (B12) är ett vitamin som är viktigt för nervsystemets funktion, blodbildning och kroppens energiomsättning. Det behövs för att producera röda blodkroppar och för att nervsignaler ska fungera normalt. Brist på B12 kan leda till blodbrist, trötthet och neurologiska symtom. Kroppen kan inte själv producera B12, utan det måste tillföras via kosten eller kosttillskott.
Folsyra (B9) är ett vitamin som är nödvändigt för celldelning, blodbildning och DNA-syntes. Det spelar en viktig roll i bildandet av röda blodkroppar och är särskilt viktigt under graviditet för fostrets utveckling. Brist på folsyra kan leda till blodbrist, trötthet och i vissa fall neurologiska symtom. Då kroppen inte kan lagra stora mängder folsyra, är ett regelbundet intag via kosten eller tillskott viktigt.
Levern är ett av kroppens viktigaste organ och ansvarar för avgiftning, ämnesomsättning och lagring av näringsämnen. Den filtrerar blodet, bryter ner skadliga ämnen och producerar viktiga proteiner och enzymer. Levern reglerar även blodsockernivån och lagrar energi i form av glykogen. Blodprover kan analysera levervärden för att bedöma dess funktion och upptäcka eventuella sjukdomar eller skador.
ASAT är ett enzym som finns i levern, hjärtat, musklerna och andra organ. Det frisätts i blodet vid cellskador och används för att bedöma leverns hälsa. Förhöjda ASAT-värden kan indikera leverskada, muskelskada eller hjärtproblem. Värdet analyseras ofta tillsammans med ALAT för att ge en mer exakt bild av leverfunktionen.
ALAT (är ett enzym som främst finns i levern och används för att bedöma leverns hälsa. Förhöjda ALAT-värden kan vara ett tecken på leverskada eller inflammation, ofta orsakad av exempelvis infektion, läkemedel eller fettlever. ALAT analyseras ofta tillsammans med ASAT för att ge en mer komplett bild av leverns funktion.
Njurar och elektrolyter är viktiga för kroppens vätskebalans, blodtrycksreglering och utsöndring av avfallsprodukter. Njurarna filtrerar blodet och ser till att kroppen behåller rätt mängd vätska, salter och mineraler. Elektrolyter som natrium, kalium och kalcium är nödvändiga för nervsignaler, muskelfunktion och cellernas balans. Blodprover används för att bedöma njurarnas funktion och upptäcka eventuella obalanser som kan påverka hälsan.
Kreatinin är en restprodukt från musklernas ämnesomsättning som filtreras ut ur blodet via njurarna. Det används som en markör för njurfunktionen, där höga nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion eller vätskebrist. Kreatininnivån påverkas av muskelmassa, kost och njurarnas förmåga att rena blodet. Det analyseras ofta tillsammans med eGFR för en mer exakt bedömning av njurhälsan.
eGFR är ett mått på njurarnas förmåga att filtrera blodet och avlägsna avfallsprodukter. Det beräknas utifrån kreatininnivån i blodet samt faktorer som ålder, kön och kroppsstorlek. Ett lågt eGFR-värde kan indikera nedsatt njurfunktion, medan ett normalt värde tyder på att njurarna fungerar som de ska. Testet används för att upptäcka och övervaka njursjukdomar.
Natrium är en elektrolyt som är avgörande för kroppens vätskebalans, blodtrycksreglering och nervfunktion. Det hjälper till att kontrollera cellernas vätskenivå och spelar en viktig roll i muskel- och nervsignaler. Förhöjda eller låga natriumnivåer kan bero på vätskebrist, njurproblem eller hormonella obalanser. Blodprov används för att mäta natriumhalten och bedöma kroppens vätskebalans och hälsa.
Kalium är en elektrolyt som är viktig för nervfunktion, muskelsammandragning och hjärtats rytm. Det hjälper till att upprätthålla kroppens vätskebalans och reglerar blodtrycket. Både för höga och för låga nivåer av kalium kan påverka hjärtat och musklernas funktion. Blodprov används för att mäta kaliumhalten och upptäcka eventuella obalanser.
Järn är ett livsnödvändigt mineral som behövs för att bilda hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre i kroppen. Det är också viktigt för energiomsättning och immunsystemets funktion. Låga järnnivåer kan leda till blodbrist (anemi) och orsaka trötthet, blekhet och nedsatt koncentrationsförmåga. Blodprov används för att mäta järnnivån och bedöma kroppens järndepåer.
Ferritin är ett protein som lagrar och frisätter järn i kroppen och fungerar som en markör för kroppens järndepåer. Det används för att bedöma järnnivåer och diagnostisera järnbrist eller järnöverskott. Låga ferritinvärden kan tyda på järnbrist, medan höga nivåer kan vara kopplade till inflammation eller vissa sjukdomar. Blodprov på ferritin ger en mer exakt bild av kroppens järnstatus än ett enskilt järnvärde.