En bredare hälsokontroll för djupare insikt om din hälsa
Totalt testar vi 49 olika hälsomarkörer. Vi mäter även vikt, längd, blodtryck, puls och syremättnad vid alla våra hälsokontroller
Hemoglobin (blodvärde), EPK, EVF, LPK, TPK, MCV, MCH och MCHC.
Analyserar blodets celler för att upptäcka anemi och andra blodsjukdomar.
Leukocyter, neutrofiler, lymfocyter, monocyter, eosinofiler, basofiler
Utvärderar immunförsvarets funktion och upptäcker infektioner.
HDL, LDL, Triglycerider, T-kolesterol, HDL/LDL-kvot, Non-HDL-kolesterol,
Apolipoprotein A1, Apolipoprotein B och ApoB/ApoA1 kvot. hs-CRP
Bedömer risk för hjärt- och kärlsjukdomar genom analys av blodfetterna.
HbA1c och blodsocker (glukos)
Upptäcker och övervakar diabetes genom mätning av långtidsblodsocker och blodsocker.
TSH och fritt-T4
För kvinnor ingår fritt-T3
Upptäcker sköldkörtelrubbningar som kan påverka ämnesomsättningen.
Folsyra (B9), B12-kobalamin, D-vitamin och Magnesium
Bedömer kroppens vitaminstatus för att identifiera eventuella brister.
ALAT, ASAT, ALP och Gamma-GT
Identifierar leverskador och sjukdomar genom analys av leverenzym.
Kreatinin, eGFR, Cystatin-C. eGFR (cystatin C),
natrium, calcium, kalium och albumin
Bedömer njurfunktion och elektrolytbalans i kroppen.
Ferritin, Transferrin, järn och TIBC
Indikerar järnbrist genom analys av komplett järnstatus.
Testosteron analyseras för män.
Östrogen analyseras för kvinnor
PSA (prostataspecifikt antigen) analyseras för män mellan åldern 50-75 år.
Upptäcker prostatacancer genom mätning av prostataspecifikt antigen.
CRP
Upptäcker infektioner och inflammationer i kroppen genom mätning av C-reaktivt protein.
Din hälsa i fokus – en enkel och effektiv hälsokoll för alla.
Sköldkörtel
Hjärta, kärl, blodvärden och immunförsvaret
Diabetes, lever, njurar och elektrolyter
Vitaminer och järn
B12 -Kobalamin
B9 - Folsyra
Ferritin - Järndepåer
Din hälsa i fokus – en enkel och effektiv hälsokoll för alla.
Hormoner och inflammation
Sköldkörtel
Hjärta, kärl, blodvärden och immunförsvaret
Diabetes, lever, njurar och elektrolyter
Prostata
Vitaminer och järn
Din hälsa i fokus – en enkel och effektiv hälsokoll för alla.
Hormoner och inflammation
Sköldkörtel
Hjärta, kärl, blodvärden och immunförsvaret
Diabetes, lever, njurar och elektrolyter
Prostata
Vitaminer och järn
Du har alltid möjlighet att boka en uppföljningstid hos våra läkare för att diskutera dina resultat och nästa steg i din hälsoplan.
Blodstatus är en analys av blodets sammansättning och funktion. Vi undersöker hemoglobin, röda blodkroppar och blodplättar för att bedöma syretransport och koagulation. Testet kan ge viktig information om blodbrist, infektioner och blodets allmänna hälsa.
Hemoglobin (Hb) är ett protein i de röda blodkropparna som transporterar syre i kroppen. Det ger blodet dess röda färg och möjliggör syreleverans till organ och vävnader. Hemoglobinvärdet visar blodets förmåga att transportera syre.
EPK mäter antalet röda blodkroppar i blodet. Röda blodkroppar transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader. Värdet används för att bedöma blodets syretransportförmåga. Det är en viktig del av en blodstatusanalys.
EVF visar hur stor andel av blodet som utgörs av röda blodkroppar. Det kallas också hematokrit och anges i procent. Värdet används för att bedöma blodets syretransportförmåga. Det är en viktig del av blodstatus och analyseras vid misstanke om blodbrist eller förändrad blodvolym.
TPK mäter antalet blodplättar i blodet. Blodplättar är viktiga för blodets koagulation och sårläkning. Värdet används för att bedöma blodets förmåga att stoppa blödningar.
MCV visar den genomsnittliga storleken på de röda blodkropparna. Värdet anges i femtoliter (fL) och är en del av blodstatus. Det används för att bedöma blodets syretransport och klassificera olika typer av blodbrist. MCV är viktigt vid utvärdering av blodets kvalitet och funktion.
MCH visar den genomsnittliga mängden hemoglobin i en röd blodkropp. Värdet anges i pikogram (pg) och är en del av blodstatus. Det används för att bedöma blodets syretransportförmåga. MCH hjälper till att analysera blodbrist och andra blodsjukdomar.
MCHC visar hur mycket hemoglobin de röda blodkropparna innehåller i förhållande till deras storlek. Värdet anges i gram per liter (g/L) och är en del av blodstatus. Det används för att bedöma blodets syretransportförmåga. MCHC hjälper till att analysera blodbrist och andra blodsjukdomar.
mmunförsvaret består av vita blodkroppar, även kallade leukocyter, som skyddar kroppen mot infektioner. De identifierar och bekämpar bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Antalet leukocyter i blodet kan ge viktig information om immunförsvarets status och eventuella pågående infektioner eller inflammationer.
Leukocyter, eller vita blodkroppar, är en samlingsbenämning för de celler i blodet som utgör en viktig del av immunförsvaret. De hjälper kroppen att bekämpa infektioner genom att identifiera och oskadliggöra bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Leukocyter delas in i olika typer, där varje grupp har en specifik funktion i immunförsvaret. Antalet och fördelningen av dessa celler i blodet kan ge viktig information om kroppens immunstatus och eventuella sjukdomstillstånd.
Neutrofiler är den vanligaste typen av vita blodkroppar och en viktig del av immunförsvaret. De fungerar som kroppens första försvarslinje genom att snabbt reagera på infektioner och bekämpa bakterier och svampar. Neutrofiler rör sig till infekterade områden, där de oskadliggör smittämnen genom att omsluta och bryta ner dem. Antalet neutrofiler i blodet kan ge information om pågående infektioner, inflammationer eller andra sjukdomstillstånd.
Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som spelar en central roll i immunförsvaret. De finns i blodet, lymfan och lymfkörtlarna och är viktiga för att skydda kroppen mot virus, bakterier och andra skadliga ämnen. Det finns två huvudtyper: B-lymfocyter, som producerar antikroppar, och T-lymfocyter, som direkt bekämpar infekterade celler. Lymfocyternas nivå i blodet kan ge viktig information om immunförsvarets funktion och kroppens förmåga att bekämpa sjukdomar.
Monocyter är en typ av vita blodkroppar som hjälper immunförsvaret att bekämpa infektioner och främja läkning. De cirkulerar i blodet och omvandlas till makrofager när de når vävnader, där de bryter ner bakterier, virus och skadade celler. Monocyter spelar också en viktig roll i att reglera inflammation och aktivera andra delar av immunförsvaret. Deras nivå i blodet kan ge information om pågående infektioner, inflammationer eller immunologiska sjukdomar.
Eosinofiler är en typ av vita blodkroppar som främst är involverade i kroppens försvar mot parasiter och allergiska reaktioner. De finns i blodet och vävnader och aktiveras vid infektioner, allergier och inflammatoriska sjukdomar. Eosinofiler frisätter ämnen som kan bekämpa inkräktare men kan också bidra till inflammation vid överaktiva immunsvar. Förhöjda nivåer kan ses vid allergier, astma och vissa infektioner, medan låga nivåer oftast saknar klinisk betydelse.
Basofiler är en typ av vita blodkroppar som är involverade i allergiska reaktioner och immunförsvarets svar på inflammation. De innehåller histamin och andra ämnen som frisätts vid kontakt med allergener, vilket kan orsaka svullnad och rodnad. Basofiler spelar också en roll i kroppens försvar mot vissa infektioner och hjälper till att reglera immunsystemets reaktioner. Deras nivå i blodet är vanligtvis låg men kan öka vid allergiska tillstånd, inflammatoriska sjukdomar och vissa blodsjukdomar.
Hjärt- och kärlsystemet består av hjärtat, blodkärlen och blodet som cirkulerar i kroppen. Det ansvarar för att transportera syre, näringsämnen och hormoner till kroppens organ samtidigt som det avlägsnar avfallsprodukter. Blodtryck, kolesterolnivåer och andra blodmarkörer kan ge viktig information om hjärtats och kärlens hälsa.
Total kolesterol är den sammanlagda mängden av alla kolesteroltyper i blodet, inklusive LDL (det “onda” kolesterolet), HDL (det “goda” kolesterolet) och andra fetter. Det är en viktig markör för hjärt-kärlhälsa och används för att bedöma risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. En balanserad nivå av total kolesterol är viktig för kroppens cellfunktion och hormonproduktion.
HDL kallas ofta det “goda” kolesterolet eftersom det hjälper till att transportera bort överskott av fett från blodkärlen till levern för nedbrytning. Höga nivåer av HDL anses skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, medan låga nivåer kan öka risken för åderförkalkning. Ett bra HDL-värde bidrar till en balanserad kolesterolprofil och en hälsosam blodcirkulation.
LDL kallas ofta det “onda” kolesterolet eftersom det transporterar kolesterol från levern ut till kroppens celler och blodkärl. Höga nivåer av LDL kan leda till inlagring av fett i kärlväggarna, vilket ökar risken för åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke. Att hålla LDL-nivåerna låga är viktigt för att bevara en god hjärt-kärlhälsa.
Triglycerider är en typ av fett som lagras i kroppen och används som energikälla. De cirkulerar i blodet och kommer från kosten, särskilt från fet och kolhydratrik mat. Förhöjda nivåer av triglycerider kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och är ofta kopplade till övervikt, högt blodsocker och låg fysisk aktivitet. En hälsosam livsstil med balanserad kost och motion hjälper till att hålla triglyceridnivåerna på en normal nivå.
LDL/HDL-kvot är förhållandet mellan det “onda” LDL-kolesterolet och det “goda” HDL-kolesterolet. Kvoten används för att bättre bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom än enskilda kolesterolvärden. En låg kvot innebär att HDL balanserar LDL och minskar risken för åderförkalkning, medan en hög kvot kan tyda på ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Non-HDL-kolesterol är ett mått på alla typer av kolesterol i blodet som inte är HDL (det “goda” kolesterolet). Det inkluderar LDL (det “onda” kolesterolet), VLDL (mycket låg densitet lipoprotein) och andra lipoproteiner. Non-HDL-kolesterol anses vara en mer exakt markör för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar än total kolesterol, eftersom det tar hänsyn till både de skadliga och potentiellt farliga kolesteroltyperna.
ApoA1 är ett protein som är en viktig del av HDL, det “goda” kolesterolet. Det hjälper till att transportera överskott av kolesterol från blodkärlen till levern för nedbrytning. Höga nivåer av ApoA1 är kopplade till en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar, medan låga nivåer kan tyda på ökad risk. Testet används för att bättre bedöma hjärt-kärlhälsan utöver traditionella kolesterolvärden.
ApoB är ett protein som finns i LDL, det “onda” kolesterolet, och andra skadliga blodfetter. Det används som en markör för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom, eftersom varje LDL-partikel innehåller en ApoB-molekyl. Höga nivåer av ApoB tyder på en ökad mängd skadliga blodfetter, vilket kan leda till åderförkalkning. Testet ger en mer exakt bild av blodfetternas påverkan på hjärtat än enbart LDL-kolesterol.
ApoB/ApoA1-kvoten är en markör för balansen mellan skadliga och skyddande blodfetter. En hög kvot innebär en större andel ApoB, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. En låg kvot tyder på en bättre balans mellan det “onda” och det “goda” kolesterolet. Testet ger en mer exakt riskbedömning än traditionella kolesterolmätningar.
hs-CRP (högkänsligt C-reaktivt protein) är en känsligare variant av CRP-testet som mäter mycket låga nivåer av inflammation i kroppen. Det används främst för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar, eftersom kronisk låggradig inflammation kan bidra till åderförkalkning. Höga hs-CRP-nivåer kan tyda på en ökad risk för hjärtsjukdom, men testet bör tolkas tillsammans med andra riskfaktorer.
Diabetes är en kronisk sjukdom som påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockernivån. Den uppstår när bukspottkörteln producerar för lite insulin eller när kroppen har nedsatt känslighet för insulin, vilket leder till förhöjda blodsockernivåer. Långvarigt högt blodsocker kan skada blodkärl, nerver och organ, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, njursjukdom och synproblem. Blodsocker mäts genom fasteglukos eller långtidssockret HbA1c för att bedöma risken eller diagnostisera diabetes.
HbA1c visar genomsnittlig blodsockernivå under de senaste 2–3 månaderna. Det används för att diagnostisera och följa upp diabetes samt bedöma blodsockerkontrollen över tid. Ett förhöjt HbA1c-värde tyder på att blodsockret varit högt under en längre period, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, nervskador och andra komplikationer.
Glukos är kroppens främsta energikälla och cirkulerar i blodet som blodsocker. Nivån regleras av insulin och påverkas av kost, fysisk aktivitet och ämnesomsättning. Förhöjda glukosvärden kan vara ett tecken på diabetes eller insulinresistens, medan låga nivåer kan leda till trötthet och yrsel. Blodprov används för att mäta glukos och bedöma kroppens blodsockerbalans.
Sköldkörteln är en körtel i halsen som producerar hormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning, energi och temperatur. Obalans i sköldkörtelhormoner kan leda till antingen en överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) eller en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos). Blodprover som TSH och T4 används för att bedöma sköldkörtelns funktion och upptäcka eventuella avvikelser.
TSH är ett hormon som produceras av hypofysen. TSH stimulerar sköldkörteln att frisätta hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som deltar i att reglera kroppens ämnesomsättning.
Fritt T4 (tyroxin) är ett sköldkörtelhormon som reglerar ämnesomsättningen i kroppen. Det är den aktiva formen av T4 som cirkulerar i blodet och påverkar energiomsättning, temperatur och organfunktion. Värdet används tillsammans med TSH för att bedöma sköldkörtelns funktion och upptäcka eventuella hormonella obalanser.
Fritt T3 är den aktiva formen av sköldkörtelhormonet T3, som reglerar kroppens ämnesomsättning, energi och temperatur. Det är viktigt för cellernas funktion och påverkar hjärta, muskler och nervsystem. Blodprov på fritt T3 används för att bedöma sköldkörtelns funktion och upptäcka eventuella hormonella obalanser.
Vitaminer är nödvändiga för kroppens funktion och bidrar till energiomsättning, immunförsvar och cellernas välmående. De behövs i små mängder men har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Brist eller obalans kan påverka olika kroppsfunktioner och leda till symtom som trötthet, nedsatt immunförsvar eller försämrad återhämtning. Blodprov kan hjälpa till att identifiera eventuella brister och ge en bättre förståelse för kroppens näringsstatus.
Kobalamin (B12) är ett vitamin som är viktigt för nervsystemets funktion, blodbildning och kroppens energiomsättning. Det behövs för att producera röda blodkroppar och för att nervsignaler ska fungera normalt. Brist på B12 kan leda till blodbrist, trötthet och neurologiska symtom. Kroppen kan inte själv producera B12, utan det måste tillföras via kosten eller kosttillskott.
Folsyra (B9) är ett vitamin som är nödvändigt för celldelning, blodbildning och DNA-syntes. Det spelar en viktig roll i bildandet av röda blodkroppar och är särskilt viktigt under graviditet för fostrets utveckling. Brist på folsyra kan leda till blodbrist, trötthet och i vissa fall neurologiska symtom. Då kroppen inte kan lagra stora mängder folsyra, är ett regelbundet intag via kosten eller tillskott viktigt.
D-vitamin är viktigt för skelettets hälsa, immunförsvaret och kroppens kalcium- och fosfatbalans. Det bildas i huden vid solexponering och kan också tillföras via kosten. Brist på D-vitamin kan leda till trötthet, muskelsvaghet och nedsatt benhälsa. Blodprov används för att mäta nivåerna och bedöma behovet av tillskott.
Magnesium är en viktig mineral som behövs för muskelfunktion, nervsignalering och energiproduktion. Det spelar en central roll i över 300 enzymreaktioner i kroppen och bidrar till normal hjärtrytm och benhälsa. Brist kan orsaka trötthet, muskelkramper och nedsatt koncentration. Blodprov används för att mäta magnesiumhalten och upptäcka eventuella obalanser.
Levern är ett av kroppens viktigaste organ och ansvarar för avgiftning, ämnesomsättning och lagring av näringsämnen. Den filtrerar blodet, bryter ner skadliga ämnen och producerar viktiga proteiner och enzymer. Levern reglerar även blodsockernivån och lagrar energi i form av glykogen. Blodprover kan analysera levervärden för att bedöma dess funktion och upptäcka eventuella sjukdomar eller skador.
ASAT är ett enzym som finns i levern, hjärtat, musklerna och andra organ. Det frisätts i blodet vid cellskador och används för att bedöma leverns hälsa. Förhöjda ASAT-värden kan indikera leverskada, muskelskada eller hjärtproblem. Värdet analyseras ofta tillsammans med ALAT för att ge en mer exakt bild av leverfunktionen.
ALAT (är ett enzym som främst finns i levern och används för att bedöma leverns hälsa. Förhöjda ALAT-värden kan vara ett tecken på leverskada eller inflammation, ofta orsakad av exempelvis infektion, läkemedel eller fettlever. ALAT analyseras ofta tillsammans med ASAT för att ge en mer komplett bild av leverns funktion.
ALP är ett enzym som finns i lever, skelett och gallgångar. Det används som en markör för lever- och skelettsjukdomar samt för att utvärdera gallflödet. Förhöjda nivåer kan ses vid leversjukdom, gallstas eller ökad benomsättning. Blodprov på ALP analyseras ofta tillsammans med andra lever- och skelettmarkörer för en mer komplett bedömning.
Gamma-GT är ett enzym som främst finns i levern och gallvägarna. Det används som en markör för leverskada, gallstas och alkoholpåverkan. Förhöjda nivåer kan tyda på leversjukdom, inflammation eller långvarig alkoholkonsumtion. Gamma-GT analyseras ofta tillsammans med andra levervärden för att ge en mer komplett bild av leverfunktionen.
Njurar och elektrolyter är viktiga för kroppens vätskebalans, blodtrycksreglering och utsöndring av avfallsprodukter. Njurarna filtrerar blodet och ser till att kroppen behåller rätt mängd vätska, salter och mineraler. Elektrolyter som natrium, kalium och kalcium är nödvändiga för nervsignaler, muskelfunktion och cellernas balans. Blodprover används för att bedöma njurarnas funktion och upptäcka eventuella obalanser som kan påverka hälsan.
Kreatinin är en restprodukt från musklernas ämnesomsättning som filtreras ut ur blodet via njurarna. Det används som en markör för njurfunktionen, där höga nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion eller vätskebrist. Kreatininnivån påverkas av muskelmassa, kost och njurarnas förmåga att rena blodet. Det analyseras ofta tillsammans med eGFR för en mer exakt bedömning av njurhälsan.
eGFR är ett mått på njurarnas förmåga att filtrera blodet och avlägsna avfallsprodukter. Det beräknas utifrån kreatininnivån i blodet samt faktorer som ålder, kön och kroppsstorlek. Ett lågt eGFR-värde kan indikera nedsatt njurfunktion, medan ett normalt värde tyder på att njurarna fungerar som de ska. Testet används för att upptäcka och övervaka njursjukdomar.
Cystatin C är ett protein som används för att bedöma njurfunktionen och är ett mer precist mått än kreatinin. Det filtreras konstant genom njurarna och kan användas för att beräkna eGFR, vilket visar hur effektivt njurarna renar blodet. Förhöjda nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion, medan normala nivåer indikerar att njurarna fungerar som de ska. Blodprov på Cystatin C används ofta vid misstanke om njursvikt eller för att få en mer tillförlitlig njurvärdering hos äldre eller personer med låg muskelmassa.
eGFR (estimerad glomerulär filtrationshastighet) baserat på Cystatin C är en beräkning av njurfunktionen som använder Cystatin C istället för kreatinin. Det ger en mer exakt bedömning av njurarnas filtrationsförmåga, särskilt hos äldre, personer med låg muskelmassa eller vid osäkra kreatininvärden. Ett lågt eGFR-värde kan tyda på nedsatt njurfunktion, medan ett normalt värde visar att njurarna fungerar som de ska. Testet används för att tidigt upptäcka och övervaka njursjukdomar.
Natrium är en elektrolyt som är avgörande för kroppens vätskebalans, blodtrycksreglering och nervfunktion. Det hjälper till att kontrollera cellernas vätskenivå och spelar en viktig roll i muskel- och nervsignaler. Förhöjda eller låga natriumnivåer kan bero på vätskebrist, njurproblem eller hormonella obalanser. Blodprov används för att mäta natriumhalten och bedöma kroppens vätskebalans och hälsa.
Kalium är en elektrolyt som är viktig för nervfunktion, muskelsammandragning och hjärtats rytm. Det hjälper till att upprätthålla kroppens vätskebalans och reglerar blodtrycket. Både för höga och för låga nivåer av kalium kan påverka hjärtat och musklernas funktion. Blodprov används för att mäta kaliumhalten och upptäcka eventuella obalanser.
Kalcium är en mineral som är viktig för skelettets styrka, nervsignalering, muskelfunktion och blodets koagulation. Det regleras av hormoner och D-vitamin för att hålla en stabil nivå i blodet. Obalanser kan påverka hjärta, nerver och muskler, där både för höga och för låga nivåer kan orsaka hälsoproblem. Blodprov används för att mäta kalcium och upptäcka eventuella brist- eller överskottsproblem.
Albumin är ett protein som tillverkas i levern och spelar en viktig roll i att upprätthålla kroppens vätskebalans och transportera näringsämnen, hormoner och läkemedel i blodet. Låga nivåer kan tyda på lever- eller njursjukdom, inflammation eller näringsbrist, medan höga nivåer oftast beror på vätskebrist. Blodprov används för att mäta albumin och bedöma leverns funktion och kroppens näringsstatus.
Järn är ett livsnödvändigt mineral som behövs för att bilda hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre i kroppen. Det är också viktigt för energiomsättning och immunsystemets funktion. Låga järnnivåer kan leda till blodbrist (anemi) och orsaka trötthet, blekhet och nedsatt koncentrationsförmåga. Blodprov används för att mäta järnnivån och bedöma kroppens järndepåer.
Ferritin är ett protein som lagrar och frisätter järn i kroppen och fungerar som en markör för kroppens järndepåer. Det används för att bedöma järnnivåer och diagnostisera järnbrist eller järnöverskott. Låga ferritinvärden kan tyda på järnbrist, medan höga nivåer kan vara kopplade till inflammation eller vissa sjukdomar. Blodprov på ferritin ger en mer exakt bild av kroppens järnstatus än ett enskilt järnvärde.
Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och spelar en viktig roll i kroppens järnomsättning. Det ökar vid järnbrist för att maximera järntransporten och minskar vid inflammation eller leversjukdom. Transferrinnivåer mäts ofta tillsammans med järn och ferritin för att bedöma kroppens järnstatus och upptäcka eventuella brister eller överbelastning.
TIBC mäter blodets förmåga att binda och transportera järn. Det speglar mängden transferrin, det protein som transporterar järn i blodet. Höga TIBC-värden kan tyda på järnbrist, medan låga värden kan ses vid inflammation, leversjukdom eller järnöverskott. Testet används tillsammans med järn och transferrin för att bedöma kroppens järnstatus.
Järn är en viktig mineral som behövs för att bilda hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre i kroppen. Det spelar också en roll i energiomsättning och immunförsvar. Järnnivåer i blodet varierar under dagen och påverkas av kost och kroppens järndepåer. För att få en helhetsbild av järnstatus analyseras ofta även ferritin, transferrin och TIBC.
Hormoner är kemiska budbärare som styr många av kroppens funktioner, inklusive ämnesomsättning, reproduktion och energinivåer. De produceras i olika körtlar och transporteras via blodet till organ och vävnader. Balansen mellan hormoner är avgörande för hälsa och välbefinnande.
Testosteron är det främsta manliga könshormonet och är avgörande för utvecklingen av manliga egenskaper. Det påverkar muskelmassa, styrka, benhälsa, energinivåer och sexuell funktion. Testosteron spelar också en roll i humör och kognitiv förmåga. Nivåerna sjunker naturligt med åldern och kan påverkas av livsstil, stress och hälsotillstånd.
Östrogen är det viktigaste kvinnliga könshormonet och spelar en central roll i menstruationscykeln, fertilitet och hormonbalans. Det påverkar även benhälsa, hud, hjärta och humör. Nivåerna varierar naturligt under livet, särskilt under pubertet, graviditet och klimakteriet. Balansen av östrogen är viktig för välmående och långsiktig hälsa.
Prostata är en körtel som enbart finns hos män och spelar en viktig roll i reproduktionen genom att producera en del av sädesvätskan. Den omger urinröret och kan påverka urinflödet om den blir förstorad. Prostatans hälsa övervakas genom blodprov, såsom PSA, och vid behov genom kliniska undersökningar. Förändringar i prostata kan vara en del av åldrandet men kan också tyda på inflammation eller sjukdom.
PSA är ett protein som produceras av prostatakörteln och finns i låga nivåer i blodet. Förhöjda PSA-värden kan bero på godartad prostataförstoring, inflammation eller i vissa fall prostatacancer. Testet används för att övervaka prostatans hälsa och upptäcka eventuella avvikelser,.
Inflammation är kroppens naturliga försvar mot skador, infektioner och yttre hot. Den aktiverar immunförsvaret för att bekämpa skadliga ämnen och främja läkning. Inflammation kan vara akut, vilket innebär en snabb och tillfällig reaktion, eller kronisk, där immunförsvaret är långvarigt överaktivt och kan bidra till sjukdomar. Blodprover kan mäta inflammationsmarkörer för att bedöma kroppens immunrespons och eventuella underliggande tillstånd.
hs-CRP är en känsligare variant av CRP-testet som mäter mycket låga nivåer av inflammation i kroppen. Det används främst för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar, eftersom kronisk låggradig inflammation kan bidra till åderförkalkning. Höga hs-CRP-nivåer kan tyda på en ökad risk för hjärtsjukdom, men testet bör tolkas tillsammans med andra riskfaktorer.